kärlek är inte att hitta någon som får en att gå runt och vara orolig, rädd och osäker. enligt mig handlar det om att hitta en människa man vill och kan, utan några svårigheter, göra allt med. en människa man skrattar med, har kul med, vill ringa, vill berätta saker för, är stolt över, avslappnad med, kan lita på utan att ställa några krav. och så vidare. någon som stöttar en i ens intressen, torkar ens tårar när man är ledsen och som bara helt enkelt får en att känna sig som en trygg människa. visst, det är svårt att se något bra innan man blivit slagen på käften med något som är dåligt. och det krävs nog att man är tillräcklig bekväm i sig själv innan man kan uppskatta de egenskaperna hos någon annan.

vad jag vill säga med det här är nog att, om ni någon gång skulle känna er osäkra, små eller sårade. försök se saker och ting ur ett annat perspektiv. och kasta för guds skull inte bort något som är bra. jag tror det finns en mening med allt. ett uppbrott är inte ett slut, det är en ny chans.